Borta bäst? ♡

 
 
Hittade lite bilder i kameran som jag inte tidigare publicerat och som är tagna i Spanien. Var där med familjen i somras i 3 veckor. Vi bodde i min mormors lägenhet i Badalona en vecka, i ett hus som vi hyrde i Taragona strandstad, samt i en lägenhet i Taragona City. Bilderna ovan är tagna på toan inne i lägenheten, och bilderna nedan kommer från gatan där huset låg i strandstaden.
 
 
Åh längtar tillbaks!
 
Värmen, solen, palmerna, den tjocka luften, det svalkande vattnet, den goda maten, ledigheten, det vackra huset, den otroliga stranden, det exotiska språket...
 
Men det är nog att man bara är där en gång per år som gör att man uppskattar det så. Tror inte det skulle vara samma känsla att bo där för jämnan. Det ska vara något man längtar efter, ett moment som glider en ur händerna och som man bara kan fånga upp på sin semester. En glimt.
 
Jag var i Spanien i tre veckor och måste erkänna att jag till slut fick en hemlig längtan hem. Det var nästan en lika magisk känsla att komma hem som det var att komma dit. Stockholm vart nytt och fräscht för mig. Man känner sig alltid lite världsvan när man vart borta lite längre. Man har tagit ut svängarna i sin klädstil, man är lite mer vild i håret, naturlig och solblekt, en riktigt skön bränna, och man har kommit in i ett mer europeiskt mode. Man är extra trevlig och kanske lite mer självsäker. Man tycker folk är lite "svennniga" helt plötsligt, fast de kanske beter sig som man själv gjort större delen av året. Man blir lite mañana mañana. Plötsligt uppskattar man Sverige lite mer.
 
Min underbara lägenhet, min drömmiga stora säng, att det fanns friska fläktar av vind, den fräscha friska avgas-fria luften, det svenska lättbegripliga maten, den sköna stockholmskan...
 
 Borta bra men hemma bäst!